Nästa generations jazzmusiker visade upp sig på månadens Swingkafé på sjuan med den äran. Om någon hade varit orolig för att det inte finns några nya som spelar swingmusik kan man nu sluta att oroa sig för det finns helt klart en betryggande återväxt.
Tyra Bäckström har satt ihop en sextett bestående av elever från Kulturskolans äldsta jazzgrupp. Nu fick de chansen att göra sin första spelning på Sjuan, och publiken tog dem till sig, applåderade solonen likväl som att fötter stampade och huvuden nickade i takt. Gruppen började eftermiddagen med Dizzie Gillespies ”Night in Tunisia” och på sedvanligt sätt i inledningar fick alla en chans att visa upp sig på en gång. Därmed var publiken vaken och med på ”noterna”!
Efter en rad kända låtar som ”There will never be another you”, kom så Horace Silvers ”Song for my father” och här fick både Aaron Skog på tenoren och Arvid Rudolfsson, gitarr, stort och utrymme, som de utnyttjade fint till publikens förtjusning. När så Tyra utannonserade ”Visa från Utanmyra” var vi väl inte säkra på hur det skulle låta, men vi fick en mycket fin vokalversion av låten, kanske första gången på Sjuan med vokalinslag. Innan kaffet kom en riktig klassiker i form av Tito Puentes låt ”Oye Cómo Va”, en cha-cha-chá sång. Här fick musikerna så att säga fritt spelrum som de utnyttjade väl.
Efter kaffepaus kom fler kända låtar som publiken är väl förtrogna med, t ex ”Misty” där Axel Rönn hade ett fint solo på kontrabasen och likaså Elias Back på piano. Även Stan Getz´version av Ack Värmeland.., fanns med under rubriken ”Dear Old Stockholm”, välkänt från tidigare kaféer. På sedvanligt sätt avslutades spelning med ”Bye, Bye, Blackbird” och gruppen avtackades med välförtjänta applåder.
För detta arrangemang stod Gruppen Vi på Sjuan; SKPF, PRO UME och Frivilligcentralen. Text och foto: Kjell Hansson Mild
