Inför en fullsatt lokal kunde Gretha Gustafsson hälsa välkommen till en månghövdad åhörarskara, en musikaliskt intresserad publik som kommit för att höra Lars Enmarks för dagen premiärspelande konstellation bestående av Lars Enmark, Mikael Olofsson, Henrik Sjöberg, Anders Steinvall, Mats Ryberg och Mats Kyrö, som tillsammans i en klassisk sättning av trumpet, trombone ,klarinett, bas, trummor och banjo med genren dixielandmusik, även kallad tradjazz framförde musikaliskt njutbar underhållning.
Lars Enmark presenterade bandet som varande ett gäng som spelar livlig, snabb, kollektiv improvisation vilket kan ses som typiskt ”dixie”. Han lät också publiken få ta del av gemytligt småprat mellan låtarna eller som han själv valde att kalla det för ”tjollrigt”. Men det var allt annat än det epitetet som passade in på det som han berättade omkring de fartfyllda numren som lät sig sväva ut i rummet. Först av alla de 16 låtarna spelades ”All of me”. Det musikaliska, som sedan följde speglade 1900-talet och framåt, alla med sång av Lars Enmark förutom ”I found a new baby” som framfördes instrumentalt. Lite kuriosa förhöjde stämningen som att låten ”I scream” egentligen var reklam för glass där man kunde höra ”I scream, you scream, we all scream for icecream”, som framfördes av bandsextetten.
Pausdags, kaffe med smörgås bars fram och alla lät sig väl smaka av det som bjöds. Fortsättning följde i samma musikaliska framfart som före kaffet men nu med möjlighet för alla att sjunga med i allsångerna ”En sockerbagare…..” i uppjazzad version, ”When you’re smiling” och ”Bär ner mig till sjön”. Som alltid när gemenskap är på topp går tiden alltför fort och det började dra ihop sig till ett avslut. Lars Enmark påannonserade att det var dags för 2 låtar till varav den andra var ett extranummer. Så slog han an tonen för sista gången och lät ”Sweet Georgia Brown” smeka väggarna i lokalen och som tack och ajö ”Bye, bye, black bird”. Applåder och ett välkommen åter blev tacket från alla.
Bakom arrangemanget stod Vi på Sjuan: SKPF pensionärerna, Frivilligcentralen och PRO UME. Text: Mari-Anne B.Jonsson Foto: Anne-Louise Albinsson
